Texter som handlar om mina arbeta.
Mitt arbete är en direkt konsekvens av mitt mångåriga intresse för människans tankar och teorier kring karaktär, personlighet och identitet; hur man genom tiderna försökt läsa och tolka ansiktet hos andra människor. Jag har således ett intresse för porträtt i ordets vidaste bemärkelse.
Försöken att förstå och avslöja andra människors karaktärer och intentioner har lett till generaliserande tolkningar och kategoriseringar av ansiktsdrag, kropp och hållning. De teorier som uppkommit genom historien, där utseende och personlighet satts i samband, har ofta fått ödesdigra konsekvenser. De lever kvar även i vår moderna högteknologiska tid, där vår skräck för terror, kriminalitet och våld lämnar oss med frågan Kan utseendet på den jag möter avslöja hans eller hennes intentioner?
I mitt konstnärliga arbete problematiserar jag detta och vill på så vis skapa en kritisk reflektion kring karaktär och identitet och vad dessa kvalitéer är värda. De senaste årens har mitt arbete fokuserat kring temat kriminalitet och identitet.
Bilden av den kriminelle lever sitt eget liv och bestämmer våra reaktioner. Bakom den brottsliga handlingen ligger ofta ett komplext mönster av orsaker, berättelser och psykologiska förklaringar. Bilden är aldrig entydig. Ibland är den rentav subjektiv. Gestapos massarresteringar av arbetsskygga, homosexuella eller omoraliska personer hade ofta inga andra grunder än en subjektiv uppfattning av utseendet hos dessa olyckliga.
Jag använder bilder och fragment från olika källor, plockar och väljer fritt mellan olika gester och uttryck för att slutligen gestalta skulpturen i lera.
Mitt arbete har sitt ursprung i min fascinationav människans tankar och teorier kring karaktär och personlighet; hur människan genom tiderna försökt läsa och tolka ansikten hos andra människor. Jag har således ett intresse för porträtt i ordets vidaste bemärkelse.
Genom tiderna har människan försökt förstå och avslöja andra människors karaktärer och intentioner. Försöken har lett till tolkningar och kategoriseringar av ansiktsdrag – och till teorier. Dessa teorier har ledde också till tillämpningar avseende ras och kön från början av 1900-talet med skrämmande konsekvenser fram till våra dagar. Syftet har varit och är att lära känna “den andre”, för att utvecklas, för att förstå och för att kunna beräkna den andres motiv. I dessa idéer ligger en intressant och idag skrämmande aktuell länk till de teorier om ras och kön som var populära under början av 1900-talet med ödesdigra konsekvenser till följd. I mitt konstnärliga arbete problematiserar jag dessa teorier och idéer och skapar på så sätt en kritisk reflektion över karaktär och identitet och vad dessa kvalitéer är värda.
De senaste åren har fokus i mitt arbete varit en serie porträtt-, figur-, och karaktärsstudier, baserade på teckningar gjorda av andra konstnärer: Vad var det dessa konstnärer såg för att göra sina teckningar och hur gick de tillväga för att göra sina verk? Hur är det att se med en konstnärs ögon, och därigenom – hur är det att vara en konstnär? Genom att använda mig av andra konstnärers verk har jag kontinuerligt prövat och omdefinierat inställningen till mitt eget konstnärskap.
Genom denna arbetsmetod önskar jag inte att kopiera andra konstnärers verk, jag försöker tolka dem och göra dem till mina egna. Jag söker en spänning mellan det objekt jag arbetar med, och den förlaga jag utgår ifrån. Mina verk är självständiga, men refererar till de källor jag studerat. De är beroende och oberoende på samma gång.
I mina senaste arbeten har jag börjat öppna upp mitt tillvägagångssätt alltmer. Teman som i tidigare serier varit underordnade, såsom olika varianter av ett uttryck, eller beskrivande av starka känslor, får mer plats i mina nyare arbeten. Min utgångspunkt är inte längre att strikt studera arbetet av en specifik konstnär i en serie objekt, utan att utforska ett tema. Jag använder mig av bilder och fragment från olika källor, plockar och väljer fritt mellan olika gester och uttryck inom mitt valda tema, samlar och undersöker kombinationer för att göra nya verk.
Studier
Här följer ett par exempel på porträttserier från senare år och de konstnärer vars arbete som jag studerat och hämtat inspiration ifrån.
Under 2003 har jag arbetat på en serie skulpturer baserade på en bok om physiognomy av de tyska författarna Bürger och Nöttling (Das Geheimnis der Menschenform, 1958). Utan att ifrågasätta sin utgångspunkt (att ansiktet är själens spegel), konstaterar dessa författare saker som “ en tunn överläpp visar på en sträv och stark natur”. Denna bok innehåller hundratals bilder av ordinära och mindre ordinära människor som illustrerar och befäster deras idéer. För mig handlar dessa påståenden och samband om fördomar. Jag använde bilderna ur boken och skulpterade dem så levande som möjligt: vanliga människor som man möter på gatan. Undertexterna till bilderna från boken placerades slutligen under respektive verk utan vidare kommentar.
Källor
Nedan följer ytterligare exempel på några av de författare och teorier som jag fortlöpande studerar och hämtar min inspiration från:
• Albrecht Dürer, som var intresserad av mänskliga proportioner och som gjorde flera studier i ämnet. Dessa teckningar är samlade i ‘Dresden Sketchbook’ från 1528.
• Den schweiziske teologen J.C Lavater (1741 - 1801) skrev en bok om physiognomy, konsten att läsa ansikten. Physiognomische Fragmente zur Beförderung der Menschenkenntnis und Menschenliebe, 1789). Han menade t.ex att en hög panna betydde hög intelligens och att en stor, kraftig näsa betydde an stark vilja. Han ansåg att man kunde utveckla och förbättra en människa först när man hade tolkat hennes anletsdrag och därmed hennes medfödda karaktär. J.H Lips var den konstnär som rikt illustrerade Lavaters bok .
• Med hjälp av självporträtt av Egon Schiele och Philip Akkerman har jag arbetat på en serie om konstnärens självbild. Jag har studerat olika stilar och utgångspunkter som dessa konstnärer använder i sin konst.
• Fayoumserien är baserad på de antika porträtten målade i vax som upptäcktes i den egyptiska oasen Fayoum. Detta är de första kända porträtten.
• Aristoteles jämförde människor med djur. Människan var modig som ett lejon eller listig som en räv. 1700-tals konstnären Charles le Brun (1619-1690) gjorde några fantastiska teckningar på detta tema.
• Joseph Gall (1757 - 1828) hade en ganska oskuldsfull teori: frenologin, i vilken skallen uppdelades i ett flertal olika delar som skulle representera de olika mentala “avdelningarna” i hjärnan. Man hade t.ex. en liten knöl för matematiskt tänkande, en liten knöl för moral, en för språk etc.
• Cesare Lombroso kom under senare delen av 1800-talet med sin teori om relationen mellan ansiktsdrag och kriminal-psyko-patologi. Med vissa framtagna profiler trodde han att man kunde känna igen en brottsling på de buskiga ögonbrynen eller den kraftiga käken.
